Jag flyttade till Åre för att få fler dagar på snowboarden men också för att utvecklas som människa. Jag har upptäckt att fjället påverkar de kvaliteter jag värdesätter mest i livet vilket gör att en tur på fjället kan få helt andra värden än de mest uppenbara. Om jag vet vad jag söker efter kan jag vara mer specifik hur jag lägger upp mina fjälläventyr och även korta vistelser i naturen kan ha positiv påverkan på mig. De mest uppenbara effekterna är på mitt välbefinnande (lägre blodtryck, lägre puls och ökad energi) och mina mentala kvaliteter (förbättrat minne, beslutsfattande och kreativitet) men också på min vertikala utveckling, dvs förbättringen av min kapacitet att tänka mer komplext, systemiskt, icke-statiskt och ömsesidigt. Om horisontell utveckling är förbättringen av min kunskap och förmågor är den vertikala utvecklingen förändringen av mitt mindset eller synsätt i grunden. Denna typ av utveckling nämns ofta som nödvändig för att lösa komplexa och svåra problem där vanliga metoder inte längre fungerar, till exempel för att nå de globala målen eller andra liknande större utmaningar. Vissa utmaningar i livet kan helt enkelt inte lösas utan att vi också förändrar oss själva!
Jag har flera varianter av fjälläventyr som stimulerar min vertikala utveckling och gemensamt för dem är att de utmanar min nuvarande förståelse och synsätt, ofta i ett lägre tempo och med fokus på närvaro och avkoppling (även när jag är i rörelse). De är också ömsesidiga i den bemärkelsen att det är ett samspel med naturens element och andra närvarande, ofta med förhöjd känsla av perception och att zooma in och ut. Naturligtvis finns också värme: jag väljer en aktivitet som känns meningsfull för mig och att jag har ett stöd och medkänsla hos mig själv och mina medäventyrare. Och helt plötsligt känns det här med personlig förändring inte så jobbigt längre!